KULTUR I EN ROTLÖS TID | Marknadsekonomin ger inte svaret på människans alla frågor. Samhället byggs också med moral och kultur, skriver moderatledaren Fredrik Reinfeldt, som vill upprusta nationalscenerna, stödja trängda kulturarbetare och föräldrars kamp för alternativ till dataspel och dokusåpor.

Ett öppet och tolerant samhälle byggs på grundval av tydliga värderingar. Där vi skiljer rätt från fel, visar tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa. Styrkan i de goda värderingarna uppstår inte i ett tomrum. Värderingsbygget handlar i hög utsträckning om det vi kallar kultur.
     Ett maktskifte i Sverige måste grundas i en förmåga att bära såväl moderna som hävdvunna värderingar. För moderaterna innebär det att större vikt läggs vid kulturens många aspekter också i politiken.

I litteraturen, konsten eller dramats form ställs vi inför existentiella frågeställningar eller moraliska dilemman. Kulturen övar oss i att vara människor.
     I ett öppet samhälle, där mångfalden stimulerar och där friheten ger människor motiv att ständigt vidga sina referenser finns också förutsättningar för ett rikt kulturliv. Det är genom moralen och kulturen som människan fylls med innehåll.
     En människa befriad från kultur och moral är en människa utan bröstkorg. I ett moraliskt tomrum spräcker grymheten och våldet snabbt civilisationens tunna fernissa.

Kulturen har i denna bemärkelse alltid fungerat som värn mot människans bräckligare sidor. Vår historia har lärt oss att det mänskliga gränslandet mellan civilisation och barbari skrämmande lätt kan överskridas. Vi vet att så sker även i vår tid.
     Runt om i vår värld rasar konflikter, i det stora och lilla, som påminner oss om vikten av att slå vakt om de värderingar som lyfter fram människans positiva väsen. I brist på denna förståelse väcks annars lätt våra andra sidor, där fri debatt förbyts i stenkastning eller där den starkes rätt tar över.
     Kulturen berikar våra referenser. Vår historia blir levande. Vi knyts samman med människor från andra tider och länder. I ett samhälle där vi förstår varandra och kan ta till oss varandras skilda erfarenheter överbryggs skillnader. Då stärks också samhällets motståndskraft mot intolerans, extremism och totalitära synsätt. Marknadsekonomin är överlägsen i att skapa ekonomisk tillväxt och få affärslivet att fungera effektivt.

Väl fungerande ekonomiska system för materiell utveckling och välstånd är dock inte svaret på människans alla frågor om livet. För kultur och samhälle finns behov också av en bredare värderingsgrund.
     Historiskt har staten haft en viktig roll i att grundlägga förutsättningar för skapande i olika former. Ta bara den betydelse som våra akademier har spelat eller vår långa tradition med kunglig opera och konsertverksamhet. Här finns mycket att bygga vidare på. Kultur får samtidigt inte reduceras till enbart en del av den offentliga sektorn.
     Sverige har alltid varit ett land som burits av en bred folkkultur. Friare och mer ostyriga uttrycksformer har bidragit till vår utveckling.

Ibland glömmer vi att vår kultur inte är sprungen ur budgetanslag eller framplanerade i någon kulturnämnd. Inte heller ur storslagna nationella politiska ambitioner eller som ett led i beställningar från rika mecenater. Den har grundats av människor med idéer och en vilja att göra vardagen mer färgrik; i församlingskören, i bygdespelet, i nyårsrevyn eller i folkdanslaget.
     Särskilt tydligt var detta, det civila samhällets roll, i brytpunkten mellan bondesamhälle och industrisamhälle. Här grundades folkbiblioteken. Här föddes våra hembygdsföreningar och många av våra stadsmuseer, liksom de flesta av vårt lands scener och vårt breda föreningsliv. Vid sidan av vår privata konsumtion av böcker, film, musik, konst och teater utgör det civila samhället ännu i dag kulturlivets ryggrad.
     Det är i denna balans mellan politiken, det civila samhället och ett fritt näringsliv som kulturen i Sverige har fått kraft för utveckling, men också styrka att bevara det värdefulla i vårt arv för kommande generationer.
     Detta är en viktig del av det löfte vi moderater riktar till väljarna.
     Moderaterna har alltid värderat kunskap, kreativitet, bildning och kritiskt tänkande. Vi ser ett värde i att knyta an detta till ett rikt kulturliv.

Trots dessa våra värdemässiga rötter har vi av en del felaktigt betraktats ha en icke-politik för kulturområdet. För oss är kulturpolitik mer än skattefinansierade bidrag.
     På tre områden vill moderaterna bidra till förändringar av den förda kulturpolitiken:
     Vi vill ge landets kulturskapare bättre villkor att verka. Vi glömmer ofta att många kulturskapare i regel är småföretagare. De känner sig med detta lika trängda av regelverk, byråkrati och skatter som alla småföretagare. Ojämna inkomster och en osäker arbetsmarknad gör därtill att allt för många förhindras att skapa och utveckla kulturen.
     Vi moderater kommer därför i en kommande partimotion att presentera en rad förslag på skatteområdet, för sjukförsäkring och pension, som ska underlätta för kulturskapare och ge dem en ärlig chans att kunna leva på sitt skapande.

Vi vill att nationalscenerna upprustas. Kulturlivet måste bäras av att det finns nationella institutioner där det samlas en kritisk massa av kompetens, resurser och möjligheter att sträva efter excellens.
     Där det finns en lika tydlig uppgift i att vårda vårt arv som att ompröva och förnya.
     Våra nationella institutioner - Dramaten, Operan, Moderna museet, Nationalmuseum, Naturhistoriska Riksmuseet med flera - måste ges rimliga ekonomiska förutsättningar.
     Vi kommer att presentera förslag som syftar till att stärka våra nationella institutioner och sätta stopp för dagens urholkning av deras resurser.

Sist men inte minst vill vi prioritera barn- och ungdomskulturen. Vikten av att ge det unga Sverige möjligheter till kulturupplevelser kan inte nog betonas. I en rotlös tid har kulturen en viktig roll att fylla.
     Det handlar i hög utsträckning om att bättre uppmärksamma kulturens och kunskapens roll i skolan. Det politiska ledarskapet måste stödja föräldrarna i deras strävan att erbjuda barn alternativ till tv- och dataspel, liksom de alltfler dokusåporna i tv.

Vår politiska strävan är att återupprätta en balans mellan kulturens tre grundpelare i form av politiken och staten, det civila samhällets nätverk och skapande på den fria marknadens villkor.

Vi vill se en tydligare och mer ansvarstagande roll för politiken, en bättre uppmuntran av de ideella krafterna i det civila samhället och vidga möjligheterna för det fria näringslivet att uppmuntra kulturen med nya intryck och resurser.

Fredrik Reinfeldt
Partiordförande Moderata Samlingspartiet