Sverige har varit en källa till innovationer som kommit världen till godo. Ericsson, Nobel och SKF är några exempel. I dag dräneras Sverige på idéer och företagsembryon medan politikerna debatterar. Ska vi vända trenden måste vi gå från ord till handling nu, skriver innovationsmäklaren Thomas Odell.

Undertecknad verkar tillsammans med en kollega som innovationsmäklare, vilket innebär att vi stöttar innovatörer i slutfasen av utvecklingen av deras produkter och i marknadsintroduktionen. Vi arbetar med mer eller mindre avancerade och revolutionerande nyheter.

Potentialen i många av våra projekt är enorm ur inte minst nationalekonomiskt perspektiv, men vi upplever dagligen att de organisationer som ska verka för utveckling motarbetar sina syften framför allt vad gäller finansiering.
     I skrivande stund töms Sverige på de idéer och företagsembryon som på lite sikt skulle kunna göra oss konkurrenskraftiga internationellt. Det visar följande exempel.

För några veckor sedan var jag närvarande på ett möte som hölls på ett hotellrum i Örnsköldsvik. Mötet var arrangerat av en internationell riskkapitalist, som hade tagit med sig den stora plånboken.
     På plats den här eftermiddagen fanns fyra innovatörer, var och en med mer eller mindre tekniskt avancerade och långt utvecklade uppfinningar.

På några få timmar kunde denne riskkapitalist dränera Sverige på framtida tillväxt genom att förse sig med produkter, packa väskan och åka hem till Spanien. Mer fet och belåten än när han kom dagen innan.
     Årtionden av arbete och sena nätter försvann ut ur Sverige, men den verkligt stora förlusten är alla de framtida arbetstillfällen som skulle ha kunnat komma oss till del om vi lyckats behålla och utveckla dessa idéer inom rikets gränser. För inte kommer resultatet nationen till del. Vi bryter stubb, baxar sten och plöjer upp. Sedan kommer de utländska vasallerna och tar hand om skörden. Vad är det som gör att de kan göra det vi inte verkar lyckas med? Jo, kapital och beslutsamhet.

Under hösten tog statsminister Göran Persson upp problematiken med generationsväxling och tillväxt som nyckelfrågor för regeringen och näringslivet. Sören Gyll röt till för några veckor sedan genom att sätta fokus på den kanske mest kritiska fråga nationen har att ta ställning till, nämligen tillväxt.
     I själva ordet tillväxt ligger svaret. Vi måste få tag i livskraftiga plantor och skapa förutsättningar för att de ska kunna slå rot, växa och utvecklas.
     Statsmakten har det yttersta ansvaret för att skapa förutsättningarna för tillväxt. Ett slags trädgårdsarbete. I allt trädgårdsarbete krävs en handgriplig insats. Annars blir det inget resultat.

Att bara prata om dåligt väder och för lite sol räcker inte. Skyll inte på omständigheter innan du stoppat ner händerna i jorden och fått skit under naglarna.
     Så var det det här med näringstillskott, gödsel. Riskkapital. Pengar. Vi har behov av att skapa tillväxt och utveckling för nationen. En icke tillvaratagen resurs är uppfinnare och innovatörer som inte får chansen att komma till tals.
     Det är inte idéer eller problemlösningar som saknas i nuläget utan kapital. Visst finns det pengar, men att kalla det riskvilligt kapital är mera ett hån. Snarare då riskovilligt.
     De organ som ska fördela kapitalet är inbäddade i regelverk och byråkrati som motverkar själva syftet med deras existens.

På regerings- och riksdagsnivå debatteras och utreds, men ingenting skapas som skulle kunna leda fram till något konkret. Det krävs nytänkande och handlingskraft.
     Sverige har genom åren välförtjänt varit en källa till innovationer och teknikutveckling som kommit världen tillgodo. LM Ericsson, Nobel, Bahco, SKF och AGA är exempel på svenska flaggskepp historiskt.
     Men det är just historia. Var står vi i dag? PRV:s barometer som mäter antalet inlämnade patentansökningar visar att de är till antalet påtagligt dalande. Håkan Lans är en i nuläget intressant innovatör som går mot den strömmen, men det finns många fler att tillgå.
     Men hur tar vi hand om dem?

Ska vi vända den negativa trenden måste vi ta i problemet nu, för det kommer att ta tid, värdefull tid. Gå nu från ord till handling.

Thomas Odell
LOB Innovationsutveckling